Svett

Igår var vår revisor här på morgonen och sa hej då och vi tackade för alla fina år och all hjälp hon gett oss sen vi startade cafét.  
Nu går hon dessvärre i pension och vi kommer sakna henne något fruktansvärt.

Hon fick ett av mina blåa fat som tack och vi alla grät där vid frukostbordet. 
Fint ändå att ha en så bra revisor att man gråter när dom slutar.
Och sorgligt.
Igårkväll blev det mer sentimentalitet då mina två gamla skolkamrater kom hit och spelade på motorkvällen. 
Det var så mycket folk, så mycket glädje, så bra musik och så härlig stämning att jag blev helt varm inombords. 
Såna kvällar älskar jag mitt jobb mer än vanligt.
Nästan 100 mat serverade vi igårkväll trots att vi var en man kort och trots att stekbord och diverse andra förnödenheter krånglade. 
Svettigt men roligt!
Idag skulle jag övat med Annelie och Viveka, men vi skjuter upp det till nästa vecka istället och därmed får jag en ledig kväll som jag inte räknat med alls.
Skönt som bara den tycker jag.

Puss!