Veckans bikt
Kom precis på en grej som definitivt passar i veckans bikt.
Åtminstone på min blogg i alla fall.
En person som sysslar med grova brott hade förmodligen inte ens höjt på ögonbrynet åt detta påhitt, men för mig är det en stor grej som faktiskt har gnagt i mig sedan dagen det hände om jag ska vara ärlig.
Det var en helt vanlig dag i mellanstadiet.
Jag gick i fyran och gick ifrån klassrummet för att gå på toa.
Då såg jag en blyertspenna ligga i fönstret som vätte ut mot fotbollsplanen.
Jag ställde mig och blickade ut över omgivningen en kort stund och sedan skulle jag fortsätta mot toaletten.
Det var då det hände.
Jag greppade tag i blyertspennan och ritade några långa, hårda streck på den ljusgula väggen bredvid fönstret.
Sen gick jag på toa och sedan direkt tillbaka till klassrummet.
Senare den dagen, eller om det var dagen efter, hade vi idrott och våra två lärarinnor samlade alla, spände ögonen i oss och frågade vem som hade ritat på väggen.
Där satt då jag, i klungan av oförstående elever, och spanade runt för att se om det var någon som såg skyldig ut.
Jag visste att ingen av mina lärarinnor någonsin skulle misstänka mig och var ganska så nöjd över detta.
Nu, 12 år senare, vill jag be om ursäkt till den stackare som fick sudda ut det jag ritat på väggen.
Förmodligen fick någon av bråkstakarna som alltid hade nåt bus för sig skulden för detta fast det egentligen var så att skolans tystaste, snällaste och blygaste tjej hade begått brottet.
Förlåt.
Ungefär såhär såg mitt brott ut.